Det här börjar smula ut

Trots att jag lever ett liv där inte en endaste ynka spännande händelse går att skymta borta vid horisonten har blogguppdateringarna inte varit många. Om man inte visste bättre skulle man kunna tro att jag har ett liv. Sanningen är att det är svårt att komma på något random att skriva om, eftersom att jag oftast brukar vilja få till en poäng. Så då gör vi precis tvärtom, dårå. Jag ska anstränga mig för att få till en så poänglöst uppdatering som möjligt. Jag tänker göra det här till mer poänglös läsning än en bok full med Justin Biebers sångtexter. Är det möjligt? Självklart är det möjligt. Never say never!

Visste du att måndagar är den dag flest självmord sker? Lyckligtvis är det fredag, vilket innebär att man kan ta livet av sig och vara hipster på en och samma gång. Jag skulle kalla det för dubbel-win. En säckpipa gjordes från början av skinnet från dött får. Hela skinnet. Det finns inte en chans att du någonsin kommer att ha nytta av att kunna det där. Nej, du kan inte använda det som en raggningsreplik.

Låt oss gå igenom vilka blogginlägg jag planerar att skapa i framtiden? Jag skulle kategorisera det som extremt poänglöst, eftersom att du ändå lär få reda på det när de blogginläggen väl dyker upp. Dessutom kommer det irritera dig eftersom att du önskar att jag hellre verkligen gjorde de blogginlägget istället för att tvinga dig till att läsa det här skitsnacket. Vid det här laget gissar jag att du fortarande läser bara för att du gillar min "textröst" och jag har blivit ett typ av sällskap för dig. Det är som om vi är bästisar. Jag torterar dig, du ser upp till mig. Vår relation är som en känslig, vacker blomma: den växer långsamt och vissnar alldeles för snabbt på grund av att jag övergöder relationen med bullshit.

Planerade blogginlägg:

-Hur man är en gangster

-Hur man blir vetenskapligt snygg (del 1 av "Årets Uppdrag")

-Hur man blir vetenskapligt charmig (del 2 av "Årets Uppdrag")

-Hur man blir vetenskapligt smartare (del 3 av "Årets Uppdrag")

-Hur man lyckas skriva poänglösa saker och ändå underhålla folk mellan 1-5 minuter

-Dissekerande av låttexter (jag önskar innerligt att jag stavadade 'dissekerande' rätt, det skulle betyda mycket för mig)

-Nu skriver jag bara saker för att jag fastnade i att göra en lista

Jag har en dröm om att det en dag ska löna sig att vara den jag är: ett osammanhängande, sarkastisk, arrogant charmtroll, vilket lustigt nog inte prisas med guldstjärnor av mina medmänniskor. I stället får folk för sig att det är något fel på mig. Now, that shit aint right. Du skulle bli förvånad över att höra att jag inte badar i tusenlappar, vilket jag fram tills för några veckor sedan inte ens visste existerade, och nu är vi inne på absurt irrelevanta områden.

Vänta, är det en låt jag hör någonstans i bakgrunden i denna texts konstruerade paralleluniversum som bara existerar om båda parter, skapande och mottagande, går med på det? Hör ni det också? Det låter som... Baby, baby, baby oooooh! Dammit, Justin, not now!

Var var jag? Just det: absolut ingenstans! Och innan du börjar fråga dig själv varför någon någonsin skulle få för sig att det är en bra idé att publicera ett inlägg där man framställer sig själv sm en idiot har jag lite statistik över själva inlägget som behöver granskas, vackra läsare:

För mig har det alltid stått mellan att skriva och rita eller vara med i ett kriminellt ungdomsgäng, när det kommer till vad jag ska göra på fritiden. Jag skulle valt kriminalitet, då hade jag åtminstone varit ute och rört mig och kanske inte varit lika tjock. Jag undrar om det finns en annan kaka här i krokarna? Kolla, jag hittade en, men den är väldigt smulig. Said there's another and look right in my eye? It's in pieces, baby fix it! I'll buy you anything, I'll buy you any ring! Cookie, cookie, cookie, noooo! Thought you'd always be mine...

Caroline